KONSTNÄROCH SCENOGRAFKONSTNÄROCH SCENOGRAF

Biografi

Ett liv mellan teater och bildkonst

Vladimir Puhony var konstnär och scenograf, född i dåvarande Tjeckoslovakien. Efter den sovjetiska invasionen 1968 tvingades han lämna sitt hemland och bosatte sig i Sverige, där han kom att bygga upp en lång och betydelsefull karriär inom både teater och bildkonst.

Han utbildade sig vid Akademin för konst, arkitektur och design i Prag, där han 1959 tog sin masterexamen med inriktning mot monumentalmåleri. Därefter fortsatte han sina studier vid Akademin för scenkonst i Prag och tog 1963 en andra masterexamen, denna gång i scenografi. Under åren fram till 1968 arbetade han som scenograf vid flera tjeckiska teatrar, samtidigt som han var verksam som illustratör och konstnär.

När Vladimir kom till Sverige fick han anställning vid Malmö Stadsteater, där hans första scenografi hade premiär i januari 1969. Det blev början på ett intensivt och framgångsrikt arbetsliv inom svensk teater. Under de följande tio åren skapade han scenografi och kostymer till ett stort antal uppsättningar. Bland de mest uppmärksammade fanns ”…och de satte handklovar på blommorna” av Fernando Arrabal, ”Röde Orm” och ”Hamlet”.

Hans arbete fick stor uppskattning och möttes av många fina recensioner. Parallellt arbetade han som frilansande scenograf för teatrar runt om i Sverige, bland annat i Uppsala, Helsingborg, Norrköping, Gävle och Borås, men också internationellt i Norge, Finland och Tyskland. År 1977 erbjöds han tjänsten som huvudlärare i scenografi vid Dramatiska Institutet i Stockholm. Att utbilda nästa generation svenska scenografer blev ett viktigt och inspirerande uppdrag, samtidigt som han fortsatte sitt omfattande arbete vid teatrar.

Trots ett krävande yrkesliv var måleriet alltid en självklar och nödvändig del av Vladimirs liv. Färgerna, penslarna och målardukarna var hans stora passion. Varje ledig stund tillbringade han i sin ateljé, där han kunde ge form åt de bilder och idéer som ständigt växte inom honom. Måleriet blev en plats för eftertanke och skaparglädje, en motvikt till teaterns intensiva tempo.

Erfarenheterna från scenkonsten kom med tiden att prägla hans bildvärld. Rummet, ljuset, rörelsen och människan blev återkommande teman. I de tidiga målningarna hämtade han inspiration från naturens former, strukturer och ljusspel. Senare kom människokroppen att stå i centrum. Hans gestalter är sällan naturalistiska, proportionerna förskjuts. Ett ben blir oväntat långt, ett hår sveper över landskapet eller två kvinnor möts i samma gestalt. Det viktiga var inte att avbilda verkligheten, utan att fånga rörelsen och det flyktiga ögonblick som bara existerar under en kort stund.

Vladimir var aldrig särskilt upptagen av att ställa ut sina verk. För honom var själva skapandet det viktigaste. Han målade på duk, kartong, plywood och träskivor, det material som fanns till hands när en ny idé ville bli verklighet. Det viktiga var att bilden fick komma till.

Under sin livstid ställde han ut i bland annat Sigtuna, Malmö, Vasa, USA och Prag. Den största utställningen hölls i Prag 2004 och visade omkring 40 större målningar. Idag omfattar samlingen efter Vladimir Puhony över 200 verk, målade mellan 1968 och 2007 i akryl och tempera på duk och kartong. År 2009 visades en stor minnesutställning på Tjeckiska centret i Stockholm, där hans konst återigen fick möta en bred publik.

Vladimir Puhonys konst bär spår av ett liv präglat av skapande, rörelse och förändring. Genom både scenografi och måleri lämnade han efter sig ett rikt konstnärligt arv, där varje verk berättar något om människan, rörelsen och den inre världen.